Duvan, du vann. Inte.

Var nyligen i Buenos Aires, där jag bland många andra fina saker och djur såg en skallig duva. Den såg helt tufsig och medtagen ut, och verkade ha haft ett hårt liv. Jag tyckte den var så söt, för den påminde mig om Broder Tuck med sin munkfrisyr, så jag gick fram och tog en bild. Precis när jag fotat den kommer en pojke i tioårsåldern fram till den och plockar upp den med båda händerna. Därefter placerar han den ovarsamt mellan knäna medans han drar av sig sin lilla ryggsäck som han öppnar. Sedan pressar han ner duvan i ryggsäcken, stänger och går sedan iväg som om inget hade hänt.

Det får man inte!!!

Inte necessäry

Har varit på några av världens största flygplatser och kommit igenom säkerhetskontrollen med allt från sprayflaskor till stora whiskeyflaskor i handbagaget. En bekant kom till och med igenom med en helt enorm skruvmejsel hon råkat få med sig. När jag nu skulle flyga från lilla City airport i Göteborg fick jag frågan om jag hade någon necessär med mig. Eftersom jag inte ens äger en sådan blev svaret såklart nej. När säkerhetstanten scannat min väska tar hon mig åt sidan och säger, sur som ett åskmoln, åt mig att öppna min väska. Hon dyker ner, tar upp mina fyra små engångsförpackningar med endagslinser och utbrister högt och syrligt på bredaste jutteboschkan: "Du sa ju att dunte hade nån necessär! De' här e necessär!". Hon drar upp min tandkräm medans hon fortsätter: "Å de' här e' necessär!". Nästan för sig själv fortsätter hon riva upp min lilla rulldeo och andra småsaker som innehåller så lite vätska att de närmast är att betrakta som torrsaker, alltmedan hennes mantra fortsätter: "Å de här e necessär, å de här e necessär". Min syster som står bakom mig fnissar till. Men det skulle hon inte gjort, för nu är det hennes tur. Tanten river ut hennes väska också och medans jag försöker krafsa ihop mina stackars linsburkar hör jag bakom mig. "De här e necessär å de här e necessär...".

Det är bra att säkerheten tas på allvar men är detta sura utrafsande verkligen necessäry?