Kön och dess diskriminerande sjukdommar

Jag är på sjukt dåligt humör. Alla på jobbet har blivit tillfrågade ifall de vill hänga på och bowla i morgon utom jag. Vad är det som gör att man tror att man inte behöver fråga den enda tjejen på arbetsplatsen om hon, precis som alla andra, vill följa med?

Är det för att jag är kortast och därmed kanske inte når ner till banan?
Det långa håret kanske är i vägen?
Trots att det finns rosafärgade tjejklot kanske ändå inte har muskler nog att skicka i väg skiten?
Inte intresserad av att göra något fysiskt som sträcker sig bortom promenader i fint väder trots att jag valt att jobba i en sportbutik?
Inte klarar av att umgås med massa killar även om det är det jag gör hela dagarna?
Jag kanske förstör stämningen genom att börja prata om barn eller smink?

När jag frågade varför de inte kollat om jag ville med fick jag svaret att det bara var dom som fått högst poäng när vi bowlade på personalfesten som skulle med. Vilket är ett sjukt korkat svar eftersom jag var där och fick mycket bättre placering än flera av de andra.

Det finns egentligen bara två förklaringar att välja mellan varav det ena är att ingen gillar mig. Det andra är att någon är rädd att få spö av en tjej.

Nästa gång dom skall hitta på något utan att jag blir tillfrågad ska jag föregå genom att säga att jag tyvärr inte kan följa med på deras manliga aktiviteter för jag måste gå hem, klä mig i rosa och föna håret. Och att det dessutom inte är någon idé att umgås med killar för dom är ju alltid så mycket bättre än mig som är tjej.