Sörpan är min vän

När min väns frys för tredje gången drabbats av elfel - två av gångerna råkade sladden till frysen dras ut till förmån för hårblåsen och sedan ej sättas tillbaka igen, medans det den tredje gången hade glömts av att anmäla strömabbonnemang, varför elen helt sonika stängdes av - fick drastiska åtgärder vidtas. Eftersom tidigare avbrott hade berövat frysen på allt dess innehåll hade frysen nu efter storhandlingen fyllts till bredden.

Hem kommer alltså min vän och ser den utrunna sörjan av röda bär meandra sig fram på köksgolvet ut ur frysen. Då studenter har begränsad ekonomi fanns bara ett sätt att rädda situationen på, och mitt universalreceft på sörpa togs fram. Receftet lyder att allt bara blandas i lämplig behållare och sedan avnjutes kallt som varmt, men gärna snabbt.

Allt i frysen - bär, grönsaker, quorn, etcetera etcetera - blandades i en stor gryta till en vidrig sörpa som min vän åt av i fyra dagar.

Happy happy!

Jag brukade jobba med en fantastisk kvinna

På mitt gamla jobb arbetade en underbar kvinna i medelåldern. Hon var alltid permantad och fin; piffad ända upp till tänderna med både spets och strass. Men det som gjorde henne extra speciell var hennes fäbless för sallad. Hon var salladoman.

Första gången jag träffade henne berättade hon i lite över en timma om olika sallader; favoritsallader, tips på salladsrecept, salladsupplevelser i utlandet och i hemlandet samt redogjorde för köpcentrats alla restaurangers samtliga sallader som erbjöds. Spänningen byggdes upp inför crescendot om salladen royale, som hon bara längtat och längtat efter. På grov göteborgska beskrev hon den ingående: "å de va kyckling, å de va sallad, å de va papp-ricka, å de va tomater, å de va görka...". Besvikelsen bara sköljde över henne när hon kom med utlåtandet "jag blev så besviken". Än idag ser jag framför mig hur den lilla salladsglimten bara slocknade och dog i hennes ögon efter hågkommelsen.

Det tog sedan timmar innan hon återhämtade sig igen efter minnet av den hemska salladsbesvikelsen.

Det värsta är ändå kapris

Av alla onda ting är kapris värst. Jag hatar kapris. Mald kapris som omöjligt kan plockas bort. Liten kapris som förpestar potatissallad. Stor kapris som man lugnt stoppar in i munnen i tron att personen man är på kalas hos är en normal person och har lagt fram oliver istället för rävgiftet kapris. Kapris är egentligen roten till allt ont. Kapris sätter inte ens fart på tarmsystemet. Undvik!!

Noodling for Columbine

Nej, men istället för att slåss, sitta sysslolös eller till exempel fiska med krok skulle folk väl bara kunna noodla istället. Alltså fiska med kroppen som agn. Man stoppar bara ner armen med hand och allt i en håla under vattnet, sprattlar lite med fingrarna och väntar tills en stor mal biter sig fast ändå upp till axeln.

Porrsporren

Veckans tips kommer i form av följande citat från en vän, som för tillfället önskar vara anonym:

"Ja, men BluRay är ju asbra. Bilden blir jätteklar. Men inte om man ska titta på porr. Då är DVD bättre. Jag tycker om när man lämnar iallafall lite åt fantasin."

Abba? Vem, sa du?

"Jag har börjat lyssnat ganska mycket på Abba. Dom är ju asbra faktiskt. Konstigt att dom inte blev större."

Happ!

Kompetera mera

VimarVimar proudly presents the VimarVimar-Tag/T-shirtcompetition!



Någonstans i Athen finns denna tagg. Den som först tar en bild av sig själv tillsammans med denna vinner en tischa med finfint VimarVimar-tryck. Är du naken på bilden ser vi dessutom till att tröjan är i en extra fin kulör.